Ett av de klagomål jag ofta får från patienter som behandlas på sjukhuset är: ”Jag vill inte ha injektioner, Mbak. Kan du inte bara dricka medicinen?'. Men å andra sidan finns det också många patienter som frågar: 'Fru, medicinen injiceras, inte bara tas så här. Låt oss göra det mer effektivt!” Kanske har du också undrat, varför finns det läkemedel som tas normalt, men det finns också läkemedel som måste ges genom injektion? Och vad är skillnaden mellan injicerbara läkemedel och orala läkemedel? Kom igen, se recensionerna nedan!
Typ av administreringssätt för läkemedel
Det finns olika sätt att ge ett läkemedel till en patient, eller vanligtvis kallat läkemedelsadministrationsvägen. I stort sett är det uppdelat i orala och parenterala vägar. Den parenterala vägen är egentligen alla icke-orala vägar, men den parenterala vägen är oftare förknippad med läkemedelsadministrering genom injektion eller injektion.
Administrering av läkemedel oralt
Som namnet antyder sker oral administrering av läkemedel genom munnen, antingen i form av tabletter, kapslar, sirap och andra doseringsformer. Oral administrering av läkemedel har flera fördelar. För det första är denna metod det enklaste sättet att administrera läkemedel för patienter eftersom det inte kräver speciella färdigheter och verktyg. För det andra är denna administreringsmetod också bekvämare för patienten eftersom den inte är lika invasiv som om läkemedlet måste injiceras. Och för det tredje tenderar priset på orala läkemedel att vara mycket mer ekonomiskt än injicerbara läkemedel. Detta beror på att produktionskostnaden per enhet orala läkemedel tenderar att vara billigare än injicerbara läkemedel.
Läs också: Varför varierar effekten av droger från person till person?
Men oral administrering av läkemedel har också vissa nackdelar. Det första beror på att det kan finnas variationer i läkemedelsabsorptionen. Så historien är att när du tar läkemedlet oralt kommer läkemedlet in i matsmältningskanalen. När läkemedlet når magen eller tarmarna kommer läkemedlet att absorberas från mag-tarmkanalen för att komma in i blodkärlen. Denna process är känd som läkemedelsabsorption. Efter att ha kommit in i blodcirkulationen kan läkemedlet gå till sin arbetsplats och det är där läkemedlet kommer att ge sin terapeutiska effekt till kroppen. Därför spelar absorptionsprocessen en mycket viktig roll för att bestämma hur mycket läkemedel som kan arbeta för att ge en terapeutisk effekt för kroppen. Svagheten med läkemedel som ges oralt är att absorptionen kan påverkas av närvaron av mat, enzymer eller magsyror som skadar läkemedlet. Om den absorberade mängden inte är maximal kommer den terapeutiska effekten inte heller att vara maximal. Den andra nackdelen är att den orala administreringsvägen inte är lämplig för patienter med vissa speciella tillstånd. Till exempel patienter som har svårt att svälja. Det är inte heller lämpligt för patienter som upplever kräkningar, eftersom läkemedlen de tar kanske inte absorberas helt och kommer ut med kräken. Oral administrering av läkemedel kan inte heller användas för patienter som är medvetslösa (t.ex. svimmar eller fortfarande är påverkade av anestesi efter operation), samt för patienter som inte är samarbetsvilliga (t.ex. patienter får raserianfall).
Administrering av läkemedel genom injektion
Administrering av läkemedel genom injektion eller genom injektion kan göras på flera sätt, nämligen intravenöst (IV), intramuskulärt (IM), subkutant (SC) och intratekalt (IT). Intravenös administrering är när läkemedlet injiceras i en ven. Den intravenösa vägen görs vanligtvis för att få läkemedelseffekten snabbt, eftersom det inte finns något behov av en absorptionsprocess som jag beskrev ovan. Detta beror på att läkemedlet kommer direkt in i blodomloppet. Om du får läkemedlet intravenöst kan det ges som en direktinjektion (bolus), eller så kan det infunderas kontinuerligt. Intramuskulär administrering av läkemedel är att injicera läkemedel i muskelskiktet. Vanligtvis väljs denna väg om den önskade effekten av läkemedlet långsamt släpps ut i blodkärlen. Medan den subkutana vägen väljs för läkemedel med stora kemiska strukturer, såsom proteinprodukter. Tja, om en intratekal injektion ges i ryggraden, till exempel regional anestesi när den är klar sektion kejsarsnitt . Fördelarna med att ge läkemedel genom injektion, en av dem har jag nämnt tidigare. Ja, den terapeutiska effekten uppstår snabbt! Jag ska ge en jämförelse. Smärtstillande medicin ( smärtstillande medel ) med namnet ketorolac finns i form av injektioner och orala tabletter. Efter att ha getts eller konsumerats, kommer ketorolac-injektion att börja lindra smärta inom cirka 10 minuter, medan om man ges en tablett effekten av att lindra smärta bara inträffar 30 till 60 minuter efter administrering! Hur snabbt denna terapeutiska effekt inträder är viktig för läkemedel som är livräddande, till exempel vid hjärtstillestånd. Att ge genom injektion är också att föredra hos patienter som är i ett tillstånd av medvetslöshet och inte samarbetar. Men att ge läkemedlet genom injektion har också vissa nackdelar. För det första krävs det professionella hälsoarbetare som läkare eller sjuksköterskor för att ge läkemedlet till patienten. För det andra, som jag har förklarat ovan, har läkemedel i form av injektioner vanligtvis ett högre pris. Detta beror på att läkemedlen som ges i form av injektioner måste vara sterila, och produktionsprocessen är mer effektiv komplicerad jämfört med orala preparat.
Val av orala vs parenterala läkemedel (injektion)
Efter att du läst förklaringen ovan kan du se att att ge orala och parenterala läkemedel eller injektioner har sina egna fördelar och nackdelar. Så ingen är absolut bättre än den andra. Din läkare måste ha valt den bästa administreringsvägen för ditt tillstånd, så du behöver inte oroa dig. I klinisk praxis kommer vanligtvis den orala vägen att vara det första valet av läkemedelsbehandling. Injektionsväg kommer att väljas om patienten inte kan ta medicin via munnen, till exempel i ett medvetslöst eller samarbetslöst tillstånd. Dessutom finns det vissa läkemedel som endast är tillgängliga i injicerbar form (ingen oral form finns tillgänglig), så injektion är ett alternativ. För patienter som är i ett livshotande tillstånd där omedelbar hjälp behövs är injektion verkligen ett alternativ. Tja, det är skillnaden mellan injicerbara läkemedel och orala läkemedel. Det visar sig att det finns mycket att vara uppmärksam på, ja! Och det visar sig att valet av oral administrering av läkemedel eller injektion bestäms av många faktorer, allt från patientens fysiska tillstånd, tillgängliga doseringsformer och den förväntade effekten.
